Länge har jag funderat på detta

Att jag gillar skriva och prata är ju inte okänt bland de som känner mig väl, hur många nu det kan vara...

I alla fall. En dag förra året såg jag ännu en av dessa pensionärer med lila, permanentat hår och tänkte att NU!, nu måste jag börja blogga. Varför färgar de håret lila? Mode? Färgblindhet? Grupptryck från PRO? Nä, alltså jag förstår inte.

Så, anledningen till att jag nu tar tag i det här med att blogga är att jag sitter ensam hemma idag. Sjukskriven på grund av "komplikationer" med min graviditet. Jobbar 20 timmar per vecka, vilket är mer än tillräckligt just nu. Idag är första dagen som jag inte har något inplanerat för dagen. Tanken är ju att jag ska vila, stressa mindre och ta det lugnt. Men hur svårt är inte det då? Har i alla fall legat kvar längre i sängen idag och känner mig oförskämt pigg. Gör ju det när jag har lyckats sova mer än 4-5 timmar en natt. Jepp, det är min verklighet just nu. Sover inte mycket mer än så. Om jag blivit halvt galen? Jo, det är nog ett milt uttryck för det.

Så vad ska jag göra denna dag. Solen skiner, cykeln är pumpad. En cykeltur kanske? Eller varför inte vika tvätt, tömma diskmaskinen och plocka undan alla leksaker som Mika lyckas sprida i huset varje dag. Kanske fixa middag till mig och lillan inför vår tjejkväll ikväll. Hmmm.

Nä, tar nog min cykel och cyklar bort till närmsta affär och köpa mig lite lila hårfärg... Då får jag ju i alla fall svaret på om dessa pensionärer känner sig skitsnygga med sitt lila hår.