fredag 29 oktober 2010

(Morgon)pigg bebis

Idag, kl är nu 08:15, har jag:
  • Skällt ut min man
  • Chattat med syster i Amerika
  • Vunnit en Tradera-auktion
  • Kokt ägg och ätit frukost med barnen
  • Tvättat en eco-tvätt (2 timmar 20 min)
  • Diskat i diskmaskinen
  • Bytt en bajsblöja
  • Torkat upp två bebiskissar från golvet
  • Färgat håret
  • Badat ungarna
  • Skrivit detta blogginlägg
Effektiv?! Jepp. Borde kanske lägga till det i mitt CV...

onsdag 27 oktober 2010

Katten min

Ja, hon mår ju fortfarande inte bra. Igår var vi hos veterinären med henne. Och det var inte vilken veterinär som helst. Utan en omtänksam, trevlig och supertrevlig veterinär. Ja, verkligen übertrevlig. Fick hur många bra tips som helst. Båda katterna vaccinerades och jag fick en massa gratisprover. Men ändå är jag nästan 1200 spänn fattigare idag. Och jag som är mammaledig och allt! Usch. Men nu jäklar ska jag se till att kattskrället ska bli bra igen. Håll tummarna för oss!

söndag 24 oktober 2010

Uppskatta det du har!

Varje söndag går vi på simskola med barnen. Varje söndag är där en 3-barnsmor. Hon jobbar som förskolelärare. Maken till mer opedagogisk och förbannad människa har jag nog aldrig stött på. Hennes minsta är runt tre år gammal. Hon rycker och sliter och skäller på henne. De större barnen är hon likadan mot. Det är så otroligt hemskt att se. Första gången jag såg henne så tänkte jag att hon kanske bara var på dåligt humör. Men sen har det upprepats gång på gång på gång. SORGLIGT! Idag hade jag lust att gå fram till henne och ta hennes barn från henne. Men det hjälper ju inte. Gav henne istället en massa arga blickar. Tänkte att jag skulle gå fram till henne och berätta att vissa människors öden gör att de inte får ha sina barn hos sig och att hon borde uppskatta sina fina barn. Visst kan alla ha en dålig dag, men hon tar för f-n priset. Jag vet inte om man kan säga något till en sån människa. Kan man det?!

fredag 22 oktober 2010

Min dotter är kär för första gången!

Och inte i vem som helst... jo, i hantverkaren som varit här i veckan. Andra morgonen han kom så sa hon när han var ute i sin bil och hämtade betong:

M: Mamma, jag tycker Byggare Bob är fräck och fin.
Jag: Jaha, eh. Vad menar du?
M: Jo, men han är sådär fräck och fin.
Jag: Jaha. Men. Vad menar du? Var är han fräck?
M: På håret och lite sådär på halsen.
Jag: Jaha.
M: Han är jättefin. Och fräck.

Idag frågade hon var Rödstånga ligger. Byggaren kom nämligen därifrån. Frågade då om hon var förtjust i honom. Med huvet på sne så sa hon: Han är så fin.

torsdag 21 oktober 2010

Ännu en sorgens dag

Idag har det ofattbara hänt. Ett litet hjärta har slutat att slå. Orättvisan är så stor. Sånt här ska aldrig hända. Men det händer. Små liv blir små änglar. Alla tankar går till er.

onsdag 20 oktober 2010

Vad ska du bli när du blir stor?

Jag har inte bestämt mig än. Vill inte stänga några dörrar liksom. Liten ska kanske bli syntare? Storasyster ska bli Byggare Bob eller betalare. Jepp.

tisdag 19 oktober 2010

Min mor kan också det där med trötthet


För lite drygt 30 år sedan såg jag dagens ljus för första gången. Då var min storasyster bara 15 månader. Hur mina föräldrar, speciellt mamma, orkade och gjorde kan jag ibland inte förstå mig på nu när jag har egna barn. Men att man klarar det trots sömnbrist, enorm frustration och enorm GLÄDJE och KÄRLEK - ja, det gör man. Klart att man vill ha fler barn! Eller?

lördag 16 oktober 2010

Livet

Detta året har fått mig att inse att livet inte alltid blir som man tänkt eller önskat. Men samtidigt kan sorg och förtvivlan växa och bli något helt fantastiskt och lärorikt. Helt plötsligt kan glädje vändas till sorg, bekantskap vändas till djup vänskap, tanke vändas till omtanke, lycka vändas till förtvivlan. Ja, i år har känsloregistret fått uppleva mycket.

MEN!

Släkten har i år berikats med två underbara gossar. I mars föddes vår livlige och envise son och 101011 föddes min systers andre pojk. En vacker och ståtlig liten herre. Dessa två underverk är kärlek om något. Deras storasyskon är förälskelse. Helt otroligt vad man kan älska dessa små. Livets mirakel.

fredag 15 oktober 2010

Boende

Så har vi konstaterat att vi ska ställa oss i tomtkö igen. Varför i hela fridens namn hoppade vi av vår plats för att återigen ställa oss i kö??! Jaja, det är ju vi i ett nötskal. Men här ska vi då inte åldras. Detta är inte vårt hem forevva!

lördag 9 oktober 2010

Proteindrinkar

Någon som vet om kroppen på något sätt kan ta skada av att den får i sig proteinpulver i form av drinkar/shakes under en väldigt lång tid?!

torsdag 7 oktober 2010

Trött

Är trött på att knappt få sova om nätterna och vakna när alla andra sover. Ja, förutom lilleman då som tycker det är jättespännande att vakna när klockan bara står på 04:XX något. Innan dess har han ammat i stort sett oavbrutet. Vissa nätter alltså. En fas hoppas jag. Även om den nu pågått under en lång tid...

lördag 2 oktober 2010

Nostalgisk kärlek

För sju månader sedan, precis vid denna tiden, satt jag säkert och klappade om min stora kula jag hade på magen. Jag undrade när bebisen skulle titta ut och om det skulle bli en pojke. Känslan var ju att det var en pojke. På morgonen när jag vaknade kändes det annorlunda i kroppen. Strax efter kl 10 var vi inne på förlossningen och lite drygt fyra timmar senare föddes vår son. Att det är sju månader sedan kan jag inte alls greppa. Var har tiden tagit vägen?! Läskigare än så är att för nästan exakt fyra år sedan var jag på väg till Japan. Lilla loppan låg då i min mage. Att det var en tjej trodde jag bestämt att det var. Graviditeten var inte helt enkel. Från veka 17 (cirka) fick jag tillsammans med läkare och min barnmorska på mödravården sätta upp mål för hur länge jag skulle behöva hålla barnet i min kropp. Men så föddes hon när nästan hela tiden hade gått. Fem dagar tidigt kom hon. Att det snart är 3,5 år sedan kan jag knappt tro.

Mina älskade barn, vad var livet värt innan ni kom till världen?!