Ska egentligen inte klaga, men så här har min dag varit hittills. Sitter i köket själv för att inte bråka med någon av mina kära familjemedlemmar...
Fredde var på fest igår och kom hem sent. Givetvis somnar ju inte kycklingmamman Sussie förrän hon hör att dörren öppnas. Strax efter kl 7 på morgonen går Fredde upp för att gå på toaletten, när han kommer in i sovrummet igen snörvlar han så högt att jag självklart inte kan somna om, trots att jag lagt kudden över huvudet på mig. Tilläggas ska att jag hållit Mika vaken lite längre för att hon ska sova längre denna morgon. Hon sussar mellan oss, men vaknar även hon till av morgonens "oljud". Trött men ändå glad cyklar jag och Mika en stund senare iväg till Café Diana för att köpa frallor till frukost. Nästan alla frallsorter är slut när vi kommer dit och de vi lyckas få med oss hem är ju inte alls det jag hade tänkt mig. Men men, inte jordens undergång.
Efter frukosten bestämmer vi oss att åka ner till loppiset på Wallander studios. Fredde tar sig ner till duschen och Mika... ja, hon trotsar som aldrig förr. En riktig liten trotsunge som trötta jag bara inte har tålamod en sån här dag. Eller ja, såna dagar som jag har jämt nu för tiden med kronisk trötthet. Efter en mängd, "Nej Mika", "Sluta Mika" osv är Fredde klar i duschen och funderar lite ovetandes varför Mika springer omkring naken och är alldeles blöt och stirrig. Tja...
Väl på loppiset går faktiskt allt som det ska och vi funderar lite bra saker till vårt nya och STORA hus. Det ekar fortfarande och kommer att göra det ett bra tag till. Om det nu inte är så att någon plötsligt får för sig att bjuda oss på en shoppingtur. Men jaja, åter till denna dag.
Efter loppiset åker vi till MackeDonkan för att äta lunch. Varken Fredde eller kassakillen förstår att vi ska ha en vatten extra förutom läsken som ingår. Så vi betalar 16 kronor för en mugg med kranvatten och den förbaskade killen i kassan fattar inte att det alltid är kunden som har rätt. Fredde har givetvis också missuppfattat det hela och stöttar inte mig alls i min fajt med kassakillen, som givetvis vinner. När vi sitter och äter inbillar jag mig hela tiden att han ska komma med en läsk, eftersom han insett att han gjort fel. Men icke. Ilskan inom mig får mig att vilja 1. Låta brickan stå kvar på bordet så att han får ta den när vi ätit klart 2. Kasta våra pommes på golvet så att han får svabba upp dem efter oss. Men givetvis så lägger jag allt där det ska vara och går muttrande därifrån när vi ätit klart.
Utanför McD finns den obligatoriska lekplatsen för barn. En pappa har släppt sina vildar lösa där och Mika som så gärna vill åka rutschkanan vågar sig inte upp eftersom vildarna vägrar lugna sig när denna, för dagen, lugna tjej vill åka. Fredde försöker hjälpa Mika upp ett par gånger, men efter en stund får jag ta över. Det kokar inom mig, men med lugn röst ber ja de små liven att lugna ner sig så att "flickan", dvs Mika, får gå förbi dem. De lugnar sig och Mika åker två gånger.
Det kanske inte låter som så jobbigt, men testa att sova i snitt fem timmar per natt under 1,5 månad och kom sen och berätta hur ditt tålamod är.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar