Läste om en kompis på Facebook som bara hade sovit två timmar härom natten. Hennes äldsta barn hade varit vaken till midnatt och den yngste hade vaknat kl två på natten och inte somnat om förrän den äldsta vaknat igen. Två timmars sömn! Jisses. När jag frågade var mannen höll hus så sa hon att det är hon som tar nätterna. Det var det som gjorde att jag valde att skriva om ett nytt ämne här i min blogg - MÄN! Och först ut blir:
Män och sömn
Kom ihåg att jag generaliserar. Jag vet att det jag skriver inte stämmer för allas män, men det verkar vara ett vanligt fenomen...
Så, vännen jag skrev om i början av dagens inlägg hade alltså sovit två timmar för att barnen höll henne vaken. Hennes man låg och sov, troligtvis ovetandes om den hopplösa situationen som mamman till hans barn, kvinnan i hans liv, hans älskade (ja, ni fattar) var utsatt för denna natt. Och ja, det var ju inte den enda natten hon hade eller kommer att ha det så.
Så till min man. Bara som ett exempel. Inget illa. Älskar min man. Vår överenskommelse här hemma är att jag tar nätterna. Av MÅNGA anledningar så är överenskommelsen så. Funkar bäst så hos oss. MEN! Han går upp på morgonen och tar barnen så att jag får ligga kvar. Detta tillämpas, självklart, bara på helgerna eftersom han ju jobbar mitt i veckan och även jag nu. När morgon är, kan jag ju lite själv bestämma. Har natten varit tuff, vilket den ju faktiskt varit under stora delar av det senaste 1,5 året, så kan morgon redan vara vid klockan 04:30. Jepp. MEN! Återigen. MÄN! Det är liksom inte många gånger jag stört hans Törnrosa-sömn. Det är inte många gånger som han stört den själv. Han sover på något underligt vis igenom mycket av stohejet på nätterna. Faktiskt. Hur gör han?! Vill bara inflika att han är duktig på att gå upp och göra välling när jag sparkat till honom hårt en sisådär tre gånger.
I morse var maken min riktigt stolt. Han hade ju faktiskt varit den som tagit sonens två uppvaknanden i natt. Efter att jag sparkat till honom två gånger två gånger vill säga...
Och jag vet hur många väninnor till som har det likadant. Och många har det av liknande anledningar som vi har det här hemma. Anledningarna må vara överenskomna, men rättvisa. Nä icke. I nöd och lust...
Nästa inlägg om i min serie om män kommer att handla om - Män och preventivmedel. Så håll till godo!
kan du inte forska lite om män som tycker att barnen är kvinnans jobb. och jobbet är hans jobb...
SvaraRaderamen benen tar ju inte slut kl 5... eller 7. dä är ju där i 18 - 70 år.
och ja... hur fan kan de sova igenom partyt som pågår på nätterna.
och leva med gott samvete... eller har de nått samvete alls
Jag upptäckte en sak när jag inte längre pallade med de sömnlösa nätterna (för vi hade samma överenskommelse, jag kunde ju också sova på dagen när jag var föräldraledig - löd argumenten). Iaf det jag upptäckte.
SvaraRaderaOm de slipper ansvaret vaknar de inte lika lätt. Men när det är deras nätter (efter ett tag, fungerade inte med en gång) så vaknar de sjukt mycket snabbare än de nätterna som är partnerns.
Nu vaknar vi lika snabbt båda två.