Har vi knäckt koden?!

Snälla säg att vi har gjort det! Lilleman mår bättre. Tror vi i alla fall. Det är nu tredje dygnet i rad som han är en harmonisk liten bebis. Glad, äter, bajsar, sover. Eller ja. Det där med sömn kanske vi inte kan skryta helt med, men det är BETYDLIGT bättre än för en vecka sen. Idag har liten sovit superbra och varit glad när han varit vaken. Eftersom han varit som bebisar i hans ålder "brukar" vara så har jag äntligen börjat att känna mig som mig igen. Eller ja. Nästan i alla fall. Idag har jag inte gråtit en endaste gång, vilket har varit vardagsmat sedan han föddes. Förstår ni! Varje dag. Men det är ju inte konstigt med tanke på alla hormoner som flyger runt i kroppen, sömnbrist, stress över Belisens åkommor, stress över Belisens uteblivna sömn osv.

Men nu hoppas jag verkligen att vi ska få rätt på det. Och ni som gissar på hur gammal han är nu. Jepp, alldeles strax 3 månader. Den magiska åldern för när bebisar med krämpor börjar gå från att ha vart monster till att bli underbara glada bebbar. Och vår bebbe är förhoppningsvis inte ett undantag. HOPPAS!

Om det nu inte vänder så kommer jag att isolera mig från omvärlden. Bara så att ni vet. Måste liksom få bukt på det här. Vill dessutom inte att ni ska behöva uppleva mig när jag är så trött som jag är nu. Är emellan varven lika rolig som ett monster, lika förvirrad som en som håller på att tappa minnet och har lika kort stubin som en bomb som precis ska gå av. Inte kul alls. Men, återigen, vi hoppas att vi har knäckt koden nu!

Reklamblad

Äntligen har veckans reklamblad delats ut. Sitter här och myser med dem!

Sömnlöst

Belisen vaknade strax innan kl 3 inatt. Efter det kunde han inte riktigt komma till ro. Stackarn. Och stackars mig. Sen blev det stackars min man också. Och så har det varit stackars oss hela dagen. Belisen kommer inte till ro. Troligtvis magen som spökar. Jag har fått oxytocin på spray utskrivet. Det är det hormon som gör att utdrivningen av mjölk ska funka. Verkar ha gjort susen. Så vår trötte bebbe har fått mjölk på flaska idag. Verkar inte som att hon orkar suga direkt från mina tuttar.
Magen hans verkar bättre, trots att det är den som troligtvis hållit honom igång i väldigt många timmar nu. Hans eksem är under behandling och nästan borta nu. Dessvärre måste han behandlas mot sin astma igen, men sen ska den nog bli bra. Om en månad ska vi göra pricktester för att se om han reagerar mot katterna. Efter det tar vi det slutgiltiga beskedet om adoption eller ej.
Vi får se vart allt det här leder till. Men han växer ju som han ska så vi är positiva även om det är väldigt mycket stackars oss. Men visst ska det bli människor av oss igen. Tills dess får vardagen se ut så här.

Bomullsbröllop

Igår var det ett år sedan jag och min man blev ett. Sedan dess har vi vuxit. Ja, han har ju krympt. Men vi har köpt hus och gjort en vacker liten bebis. Så det har varit ett intensivt år som gifta. Ska bli spännande att se vad som händer fram till vårt pappersbröllop. Om ni undrar vad ert bröllopsår kallas så har jag hittat en rolig sida:

- Bröllopsdagar

Mina älskade katter

När Eli kom hem från BB stack min äldsta katt. Hon var borta i 3 veckor och 1 dag. Så nu har hon ju varit hemma ett tag. Men hennes beteende har förändrats. Hon är på jakt hela tiden och hennes revir har blivit stort. Dessutom kommer hon sämre överens med den yngre katten. Jag har fått tips från djursjukhuset idag, men känner ändå att det bästa kanske vore om någon annan kunde tänka sig att ta henne. Men bara tanken på att adoptera bort min "förstfödda" gör att jag vill gråta. Tror det kallas för ångest. Lämnar vi bort den ena katten, lämnar vi bort den andra. Men det måste vara till någon där vi kan komma och hälsa på dem. Det bästa kanske hade varit att "låna ut" dem ett tag för att låta kaoset här hemma lägga sig. Men hur lätt är det att hitta någon som kan åta sig det?!

Min man vill definitivt lämna bort katterna och jag FÖRSTÅR honom. Men jag kan inte slita mig. Och så i morse hände det som gjorde att bägaren rann över. Under tiden jag och Mika åt frukost behövde hon gå och kissa. Då hoppar kattskrället upp på matbordet och börjar slicka i sig smöret i smörpaketet! Där går liksom gränsen. Katten är på jakt. Hela tiden. Stackarn. Tror kanske att jag måste inse att katterna skulle ha det bättre hemma hos någon annan. Men vem är denna annan? Ni som läser får gärna tipsa mig. Skriv en kommentar, mejla eller ring mig.

Min stora lilla tjej

Idag blev lilla Loppan 3 år. Med godistårta, studsmatta, massvis med paket och ballonger blev vår prinsessa firad idag. Kärlek till max!

Född 200507

Ser det konstigt ut - 200507. Ja, det är alltså 1920 som är årtalet. Imorgon fyller världens underbaraste mormor 90 år! Helt fantastiskt. Det ska firas med tårta. Storkalas blir i juni. Mormor har 2 barn, 4 barnbarn och 5 barnbarnsbarn. Det är inte illa pinkat.

Hipp hipp hurra!

När livet går emot en

Inga stora saker, men det tar mycket av min energi. Och inte har jag mycket energi nu för tiden. Vill bara att allt ska flyta på och lösa sig av sig självt och att folk ska hålla det de lovar, men icke. Jaja, antar att livet är så. Kryptisk? Jo, men kan inte skriva allt och utelämna saker som är en aningen känsliga.

En tanke... Kan vara så att sömnbristen gör att min stubin är kortare än vad den annars skulle vara...