Dödsångest

Att flyga är inte min grej. Men det är ett ont måste om jag ska ta mig en lite längre bit. Nu befinner jag, min man och våra barn i San Francisco. Att ta sig hit var otroligt laddat. Men nu är vi här och vi ÖVERLEVDE. Ja, tyvärr är det så jag ser på saken. Men en sak insåg jag när vi flög hit - att flyga jumbojet med vakna barn som håller mig sysselsatt är superbra för min flygrädsla. Hinner liksom inte tänka på de jobbiga sakerna då. Men att leva med dödsångest ett par gånger om året är inte kul. Att upptäcka nya platser och träffa de man älskar är underbart. Det borde ju övervinna det jobbiga, men icke. Jag borde verkligen ta tag i min flygrädsla, men vet inte till vem jag ska vända mig. Tills dess får jag flyga med min dödsångest och känns samma enorma tillfredsställelse och lycka när jag väl är på trygga marken igen.

Gratulerar till en nybliven mor!

Idag blev en av mina barndomsvänner mamma för första gången. Den lille (!) gossen föddes i vecka 26 men verkar vara en riktig fighter! Grattis S och K till lille August.

Katerina Janousch skriver från min hjärna

>Hur många barn ska vi ha?

En explosion är nära

Det känns som att jag skulle behöva berätta en massa saker som jag har inom mig, men jag kan inte. Inga "dåliga" saker men väldigt personliga. Hur pratar man om saker som egentligen inte är jobbiga att prata om, om det nu är så att den man behöver prata med tycker att det är jobbigt?! Ja, jag vet att jag är kryptisk. En box-säck kanske skulle få mig att må lite bättre. Kanske.

Sushi ÄR gott

Har haft en mysig kväll tillsammans med fröken N. Vin, sushi och hela restaurangen för oss själva. Ja, en tisdagskväll kan man kanske inte förvänta sig fullt hus direkt. Varför gör man inte sånt här oftare?! Att gå ut och äta med en väninna, helt själv utan barn, är så värdefullt. Sen att man i stort sett bara pratar om barnen är ju som det är. Men lite annat hann vi också prata om. MER vin nästa gång, tack! Kanske en och annan dans också. Jepp, är partysugen. Sushi-begäret är stillat nu. Ett tag.

4 år och nästan tonåring

Dagens citat från min dotter:

"Du ska hämta mina mockasiner till mig tjocka tanten".

När hon sen såg mitt ansiktsuttryck tog det inte lång tid innan jag fick ett "förlåt mamma".

Clostridium?!

Någon som har erfarenhet av Clostridium i tarmarna?! All info mottages!

Just nu ser energinivåerna dåliga ut

Jag har varit förkyld i en vecka. Innan dess hade lillebror en bakterie i tarmarna som gjorde att vi (jag...) fick gå upp mitt i natten och byta blöja, vilket medförde till att vi fick natta om. Det kunde ta en sisådär 3 timmar/gång. Detta höll på under en månads tid. Förra veckan blev han bättre MEN då får han smygfeber och en massa snor. Aha, tänderna! Tror att det är 4 tänder på väg ut, men det är bara de jag ser. Kan ju vara fler... Tänderna spökar för honom på nätterna och vi (jag...) är uppe en sisådär 2 timmar/natt med honom. Har jag nämnt att sömn inte riktigt är hans grej? Hrmmm.

Storasyster har kommit in i ännu en utvecklingsfas. Hon fyller ju snart 4 år och i den åldern händer det mycket i deras utveckling. Man ska liksom bli stor, men ändå vara liten. Man ska klara allt själv tycker hon stundtals, medan hon andra stunder pratar bebisspråk och knappt kan tugga sin macka själv. Ja, det är en gyllene ålder. Tuff för henne, tuff för oss. Men ur den här striden kommer vi alla att gå ur starkare än när vi gick in i den. Har jag förresten sagt att vår dotter som annars sover sååå bra inte vill somna på kvällarna, drömmer mardrömmar om nätterna och därefter inte kan komma till ro samt MÅSTE vinka till pappa kl 6 på morgonen när han ska till jobbet och därför sover alldeles för lite? Jepp, det är lajbans här hemma med två trötta barn. Men vad vi älskar dem!