Varje dag, sedan kanske en sisådär två veckor tillbaka ringer och smsar släkt och vänner och frågar hur det går, om jag känner något, om det är på gång och så vidare. Jättegulligt. Men nu börjar mitt tålamod tryta. Det är inte jättegulligt längre. VI HÖR AV OSS! Vill det sig riktigt "illa" kan jag ju vara gravid i ett par veckor till även om jag redan passerat det beräknade datumet. Och då vill jag verkligen inte få alla dessa samtal och sms varje dag. Tror ni, helt ärligt, inte att det är jobbigt som det är?
Ni som varit i samma sits, hur hanterar ni detta? Jag är ju bevisligen, inte speciellt bra på det.
Just nu vill jag inte ens ringa släkten när det väl drar igång för att få hjälp med de andra två barnen och hoppas därför innerligt att det sätter igång på dagen när barnen ändå är på dagis. Den här stressen som släkten har... Alltså!
Snälla, ge mig alla era tips!!!
Jag har inga tips - men jag kan lova att hålla klaffen tills du hör av dig? :)
SvaraRaderaja. det verkar vara så med våran släkt. de bryr sig inte riktigt on vad DU känner.Du säger snällt - snälla sluta tjata det hjälper inte mig MEN de vill fråga och fråga och fråga... tills du exploderar. och DÅ säger de - fan vad du e otrevlig och dig vill man ju inte ha med att göra.
SvaraRaderaBeen there done that.
kunde vara värre. att ingen brydde sig. men shiiiiitt vad det är irriterande när man e 30 + och INGEN lyssnar på en.