torsdag 19 maj 2011

En era avslutades idag

Tårarna rinner. Jag känner mig uppgiven. Nu blir det ett väldigt utlämnande inlägg. Idag var sista gången på öppna förskolan för terminen och för alltid för min del. När höstterminen börjar så går lillebror på dagis och jag har börjat jobba igen. Det känns rent ut sagt överjävligt! Jag vill inte att det ska vara sista gången. Jag vill inte att min framtid ska vara jobb och stress. Jag vill vara med mina barn. Jag vill kunna se dem leka och utvecklas. Men nä, då är eran av barnafödande slut och möjligheten till att vara hemma och njuta med dem. Jag är ledsen, bitter och arg. Imorgon kanske jag inte är så arg men idag känns det överjävligt. Jag vill ha mer av detta livet! Jag ÄLSKAR att vara med barnen och sköta om allt med dem och ta hand om hemmet. Jag vill ha ett barn till. Men den jag delar mitt liv med har inte samma önskan. Delade meningar så det skriker om det. Därför är denna dagen extra tung och känslosam och jag gillar det inte alls! Jag måste hitta ett sätt att försonas med denna jobbiga tanke. Jag vill gå tillbaka till jobbet men ändå ha kvar det goda livet jag har nu tillsammans med mina fantastiska, underbara, vackra, begåvade och älskade barn! Bägaren har runnit över idag och det behövde den nog göra...

5 kommentarer:

  1. Ja, jag vet ju om hur jobbigt du tycker dessa tankar är!!

    Finns inte så mycket jag kan säga än att jag tänker på dig och sänder en stor kram.

    Kan du inte fundera på att gå ner i tid, du kanske kan vara ledig en dag i vecka. Jag är ju ledig på onsdagar och det är superskönt. Jag funderar att gå ner i arbetstid efter att min sjukskrivning är slut.

    Stor kram till dig!!

    SvaraRadera
  2. Usch, jag önskar att jag kunde säga eller göra något som gjorde det bättre. På något sätt brukar ju saker ordna sig till det bästa ändå. Tänker på dig!
    Kram

    SvaraRadera
  3. Emma (Algots morsa)21 maj 2011 22:08

    Stooooor kram.

    SvaraRadera
  4. Jobba deltid så du får kortare dagar pc kanske 1 dag ledig i veckan!.

    SvaraRadera
  5. uch uch. jag känner med dig.
    men tänk istället hur lycklig du är som har fått vara hemma med dina barn. inte alla som får det. vet folk som måste åka och jobba utomlands så att deras barn ska kunna gå i skolan.
    MEN jag förstår precis. jag vill tjäna pengar OCH vara hemma med mina finaste och se alla deras framsteg.
    vi skulle ju starta eget och jobba hemmifrån. då rcker det att barnen är på dagis 4 h kanske och så får vi mysa med dem resten. letts tåk

    SvaraRadera