Degmage, godis och fåfänga

Idag konstaterade inte bara jag, utan två väninnor och jag att OM man nu skulle sluta trycka i sig allt skräp (läs: godis, kakor, chips och allt annat som man kan rensa ur från skåpen) så skulle kanske den där degmagen försvinna något lättare. MEN då ställs man ju inför ett annat dilemma. Ska man inte njuta så länge man kan njuta? Jag får ju jämt höra hur smal jag är. Ja, då kan jag väl njuta av allt jag stoppar i mig? Sen så misstänker jag ju att degmagen och allt annat löstsittande gäddhäng skulle må bra av en socker-avgiftningsperiod. Blir nog aödrig att min kropp får uppleva det. Alla dessa kurer som man kan köpa för att klara detta är ju snuskigt dyra. Det är MYCKET lättare att motivera ett köp av ett kilo lösgodis i veckan. Dessutom är det mycket godare också, tror jag i alla fall.